tisdag 15 oktober 2013

Jag har ju livet på mig

I Livet är en fråga resonerade jag kring att man dag för dag skapar sitt liv genom beslut och handlingar. Det sätter ju onekligen viss press på att se till att det faktiskt är rätt beslut och handlingar man fyller sitt liv med.

Mitt bland alla vardagssysslor är det dock lätt att få en känsla av att livet går på autopilot snarare än att det är någonting vi skapar medvetet. Som John Lennon sjöng, "life is what happens while you're busy making other plans."


Samtidigt som det är svårt att hinna göra de saker man vill, så vill man väldigt mycket. Man vill ha allt och man vill ha det nu. Klockan tickar ju obönhörligt på. Snart är det kanske för sent!

Slänger man slutligen in en önskan om att veta "varför" man gör det man gör och att allt man gör skall harmoniera börjar det bli riktigt svettigt att få ihop!

Angående allt detta sa Frida (hon med frågan) något som jag tyckte var klokt.
Jag har ju inte direkt någon deadline. Jag har ju livet på mig. Så länge jag inte fyller livet med saker jag inte vill göra så kommer jag nog inte ångra mig i efterhand.
Det tycker jag är en lugnande tanke.

Behöver man verkligen ställa så stora krav på varje enskild handling och varje enskilt beslut? Behöver varje steg på vägen gå åt rätt håll?

Jag har ju livet på mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar