onsdag 19 augusti 2015

Med mål i sikte

En av de personer i min närhet som imponerat på mig mest är en tidigare kollega. Han verkade alltid veta vad han borde göra och allt han gjorde verkade vara utvalt för att nå ett visst mål.

Själv känner jag snarare att jag ofta lever "reaktivt". Istället för att utföra en serie handlingar utvalda för att nå ett visst mål blir mina handlingar en serie virriga steg åt olika håll som med lite tur inte går rakt bort från dit jag vill. En handling blir ofta en direkt följd av utfallet på föregående handling. I synnerhet om utfallet av den föregående handlingen inte var vad jag tänkt mig. Då reagerar jag instinktivt på det som händer och tappar fokus på vad det ursprungliga målet var.

Inte för att jag inte har mål. Nej, mål har jag ofta. Vanligtvis sätter jag också igång med en handling som skall ta mig mot detta mål. Men när det är dags för handling två och tre verkar jag drabbas av akut minnesförlust.


I synnerhet händer detta ofta i diskussioner. Jag har en tanke om vart jag vill nå i ett samtal och säger någonting som jag tänker skall leda samtalet i den riktningen. Men sedan råkar denna första kommentar missuppfattas eller någon säger emot. Vips är jag inne i "försvarsläge" och försöker förklara vad jag menade och bevisa att det jag jag verkligen hade rätt. Efter en liten stund är diskussionen någon helt annan stans än vad någon av de inblandade tänkt sig och jag uppfattas mest som bråkig och grinig.

I denna typ av situationer vill jag istället ta en paus, se över situationen och medvetet välja nästa åtgärd med mitt ursprungliga mål i sikte. Släppa på prestigen och inse att målet är det viktiga och inte min "ära". Jag vill inte bara rusa på i full galopp!

Har du målet i sikte?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar